Nyheter från Calluna.
KONTAKTPERSON
Miljökonsult
Linköpings slott
582 28 Linköping
mobil 0727-01 06 07
2019-12-11
Calluna önskar god jul
2019-12-10
Ny art för landet funnen i Stockholm
2019-12-05
Calluna utbildar om strandskydd
2019-11-26
Sjöfartens miljöeffekter sammanfattade
2019-11-12
Miljöutredare sökes
2019-11-06
Hårt bete skadligt för hotad dagfjäril
2019-10-23
Mätning av radioaktivitet
2019-10-16
Vattenutredare sökes
2019-10-10
Kameraövervakning av salamandrar
2019-10-02
Calluna fortsatt ackrediterade för NVI
2019-09-06
Calluna förvärvar Ecocom
2019-09-04
Fredrik Ström ny VD för Calluna
2019-05-28
Kalibrerade inventerare av naturvärden
2019-05-15
Calluna på Biologiska mångfaldens dag
2019-04-04
Kombinerad effekt av torka och bete
2019-03-20
Bli en av Callunas nya provtagare
2019-03-12
Vem ser städernas värdefulla träd?
2019-02-27
GIS-analytiker sökes
2018-12-20
Calluna tackar för 2018...
2018-10-26
Vägar och bebyggelse hindrar viktiga pollinatörer
Hårt bete skadligt för hotad dagfjäril
2019-11-06
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel visar forskare vid Calluna i samarbete med Linnéuniversitetet att den hotade väddnätfjärilen på Gotland är mycket känslig för bete.
Följ oss på LinkedIn för att ta del av våra nyheter!
Illustration ovan av Lisa Östlund Fält.
Betande djur behövs för att förhindra att gräsmarker växer igen med buskar och träd. För att upprätthålla bete ges därför EU-bidrag som är tänkta att gynna biologisk mångfald. På vissa platser finns dock en risk att dessa bidrag leder till ett för hårt betestryck, vilket istället har negativa effekter på många arter, till exempel pollinerande insekter.
Sämre livsmiljöer vid hårt bete
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation analyserar Victor Johansson, Oskar Kindvall och John Askling vid Calluna tillsammans med Markus Franzén (Linnéuniversitetet) hur bete påverkar den hotade fjärilsarten väddnätfjäril på Gotland.
Resultaten visar att ett betat habitat (livsmiljö) har tydligt sämre kvalitet för väddnätfjärilen, med nästan fem gånger färre larvkolonier jämfört med obetat. Fjärilens värdväxt (ängsvädd) har både färre och mindre plantor i betat habitat. Genom att simulera väddnätfjärilens framtida populationsutveckling med olika betesscenarier visas även att om allt habitat betas skulle populationen vara åtta gånger mindre än om inget habitat betas.
Anpassning av regler för betesstöd
Det bete som krävs för att få EU-bidrag (årligt och relativt hårt bete) är alltså tydligt skadligt för väddnätfjärilen på Gotland.
– Reglerna för betesstöd skulle behöva vara bättre anpassade till rådande markförhållanden och regionala målarter, konstaterar Victor Johansson på Calluna.
På Gotland gör de karga förhållandena exempelvis att igenväxningen går mycket långsamt, vilket innebär att bete inte skulle behövas varje år där.
Betande kor samt en väddnätfjäril på majviva, foto: Markus Franzén.
Mer information
Läs hela vetenskapliga artikeln Intense grazing of calcareous grasslands has negative consequences for the threatened marsh fritillary butterfly (gratis till 2019-12-13 via denna länk).
Kontakta oss gärna vid frågor om forskningsprojektet eller dess resultat.