Hårt bete skadligt för hotad dagfjäril

2019-11-06

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel visar forskare vid Calluna i samarbete med Linnéuniversitetet att den hotade väddnätfjärilen på Gotland är mycket känslig för bete.

Följ oss på LinkedIn för att ta del av våra nyheter!  

 

Betande djur behövs för att förhindra att gräsmarker växer igen med buskar och träd. För att upprätthålla bete ges därför EU-bidrag som är tänkta att gynna biologisk mångfald. På vissa platser finns dock en risk att dessa bidrag leder till ett för hårt betestryck, vilket istället har negativa effekter på många arter, till exempel pollinerande insekter. 

 

Sämre livsmiljöer vid hårt bete

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Biological Conservation analyserar Victor Johansson, Oskar Kindvall och John Askling vid Calluna tillsammans med Markus Franzén (Linnéuniversitetet) hur bete påverkar den hotade fjärilsarten väddnätfjäril på Gotland.

Resultaten visar att ett betat habitat (livsmiljö) har tydligt sämre kvalitet för väddnätfjärilen, med nästan fem gånger färre larvkolonier jämfört med obetat. Fjärilens värdväxt (ängsvädd) har både färre och mindre plantor i betat habitat. Genom att simulera väddnätfjärilens framtida populationsutveckling med olika betesscenarier visas även att om allt habitat betas skulle populationen vara åtta gånger mindre än om inget habitat betas. 

 

Anpassning av regler för betesstöd

Det bete som krävs för att få EU-bidrag (årligt och relativt hårt bete) är alltså tydligt skadligt för väddnätfjärilen på Gotland.

– Reglerna för betesstöd skulle behöva vara bättre anpassade till rådande markförhållanden och regionala målarter, konstaterar Victor Johansson på Calluna.

På Gotland gör de karga förhållandena exempelvis att igenväxningen går mycket långsamt, vilket innebär att bete inte skulle behövas varje år där.

 

Betande kor samt en väddnätfjäril på majviva, foto: Markus Franzén.

 

Mer information

Läs hela vetenskapliga artikeln Intense grazing of calcareous grasslands has negative consequences for the threatened marsh fritillary butterfly (gratis till 2019-12-13 via denna länk).

Kontakta oss gärna vid frågor om forskningsprojektet eller dess resultat.