Nya artiklar om extremtorka, fladdermöss och brända hyggen

2020-04-08

De senaste veckorna har det duggat tätt mellan accepterade vetenskapliga artiklar skrivna av Callunas medarbetare. Det är olika studier som handlar om effekter av extremtorka på väddnätfjäril, modellering av fladdermöss rörelsemönster i landskapet och hyggesbränningens påverkan på pollinerande insekter.

Följ oss på LinkedIn för att ta del av våra nyheter!  

På Calluna arbetar idag omkring femton disputerade medarbetare. Flera av dem är i sin konsultroll aktiva inom den tillämpade forskningen, bland annat inom ekologi och miljövetenskap. Den senaste tiden har vi fått flera besked om accepterade vetenskapliga artiklar. De publicerade artiklarna handlar om effekter av extremtorka på väddnätfjäril, modellering av fladdermöss rörelsemönster i landskapet och hyggesbränningens påverkan på pollinerande insekter.

 

Torkan 2018 tog hårt på väddnätfjärilen

Antalet extrema väderhändelser kommer med stor sannolikhet att öka med ett förändrat klimat. Hur extremväder påverkar olika arters överlevnad är dock svårt att studera, eftersom det mycket sällan finns bra data både före och efter extrema väderhändelser.

Calluna har sedan 2016 samlat in stora mängder data om bland annat den hotade väddnätfjärilen på Gotland, för utredningar kring en utökad kalktäkt vid Slite. Sommaren 2018 rådde extrem torka och på Gotland var perioden maj till juli den torraste som någonsin har uppmätts.

I en nyligen publicerad artikel visar Callunas experter Victor Johansson, Oskar Kindvall och John Askling, i samarbete med Markus Franzén (Linneuniversitet, Kalmar), att torkan slog hårt mot både väddnätfjärilen och dess värdväxt ängsvädd. Efter torkan hade fjärilen minskat med över 30% och värdväxten med närmare 60%. 

I studien simuleras även framtida populationsutveckling för väddnätfjärilen. Om extrem torka skulle inträffa oftare än vart tionde år så finns det en (liten) risk att fjärilen försvinner helt från området. Om torkan leder till ett ökat betestryck (som den gjorde 2018, på grund av foderbrist) förvärras dock effekten markant, eftersom väddnätfjärilen är mycket känslig för bete. 

Studien publicerades i den mycket väl ansedda tidskriften Journal of Applied Ecology och artikelns titel är “Extreme weather affects colonization-extinction dynamics and the persistence of a threatened butterfly”.

 

T.v. blommande ängsvädd på obetad mark (foto: Markus Franzén) och t.h. väddnätfjärilen (foto: John Askling).

 

 

Hur använder fladdermöss landskapet?

För några veckor sedan publicerades även en artikel om analysmodellen PREBAT. Modellen förutsäger fladdermössens rörelsemönster i landskapet och kan peka ut vilka områden som är extra bra för fladdermöss.

Modellen har utvecklats för användning vid planering av olika typer av exploateringar i landskapet, exempelvis väg- och järnvägsbyggen. Just nu pågår ytterligare anpassning av modellen för att bättre passa de fladdermusarter som har visat sig vara mest känsliga för anläggning av ny infrastruktur (mustaschfladdermus, taigafladdermus och fransfladdermus).

En av författarna till artikeln, tillika utvecklare av modellen, är Callunas medarbetare Oskar Kindvall. Utvecklingen av modellen sker i samarbete med CBM och Trafikverket.

Studien finns publicerad i tidskriften European Journal of Wildlife Research och artikelns titel är “Testing bat abundance and diversity predictions by PREBAT, a connectivity-based habitat suitability model for insectivorous bats”. 

 

 

Figur hämtad ur den
publicerade artikeln. 

 

Hyggesbränning ändrar pollinatörers artsamhälle

Hyggesbränning är en vanlig naturvårdsåtgärd som är tänkt att gynna den biologiska mångfalden i skogslandskapet. Men hur påverkas egentligen pollinerande insekter av brand på hyggen?

Den frågeställningen utgjorde basen i en nyligen publicerad artikel som Victor Johansson och Petter Andersson på Calluna har gjort i samarbete med Lena Gustafsson (SLU, Uppsala) och Kristoffer Hylander (Stockholms universitet). Studien utfördes i och omkring det stora brandområdet i Västmanland, där data samlades in från brända och obrända hyggen, tre år efter branden.

Resultaten visar att brända hyggen har betydligt färre nektar- och pollenväxter än obrända. Ökar gör istället mängden död ved, som är en viktig grund för boplatser åt många blomflugor och gaddsteklar (t.ex. bin och humlor). Antalet arter och individer av fjärilar var mycket färre på brända hyggen. Gaddsteklar och blomflugor var dock ungefär lika många på obrända och brända hyggen. Detta skulle kunna förklaras av att för dem kompenserades nedgången i nektar- och pollenväxter av en ökad tillgång på död ved som bosubstrat.

Även om branden inte ändrade antalet gaddsteklar eller blomflugor, så syntes en tydlig skillnad i artsamhällets sammansättning. Det innebär att det alltså var olika arter som förekom på de obrända och de brända hyggena.

Brand på hyggen verkar mestadels ha negativa konsekvenser för antalet pollinerande insekter (i alla fall kortsiktigt). Eftersom bränningen verkar leda till ett förändrat artsamhälle, skulle dock en blandning av brända och obrända hyggen faktiskt kunna gynna artrikedomen på landskapsnivå.

Hela studien finns publicerad i tidskriften Forest Ecology and Management och artikelns titel är: "Fewer butterflies and a different composition of bees, wasps and hoverflies on recently burned compared to unburned clear-cuts, regardless of burn severity”.

Det finns även en populärvetenskaplig artikel baserad på studien publicerad i Fakta Skog (SLU).

 

Långhornsbi och skogsnätfjäril, samt obränt respektive bränt hygge. Foton: Petter Andersson. 

 

 

Mer information

Kontakta gärna artikelförfattarna vid frågor om forskningsprojekten eller dess resultat. 

Hitta fullversionen av de publicerade artiklarna: